tisdag 3 september 2013

Tänk på detta när Obama är i stan

Härom natten drömde jag om vad USA:s president Barack Obamas besök i Stockholm idag kommer att innebära för arbetarna i vår bransch, i och med att hela stan i princip stängs av. För gemene man är det nog inte just de frågorna som dyker upp i drömmarna. Fullt förståeligt.
Nåja, jag tänkte iallafall att jag skulle redogöra lite för vad du som arbetar i branschen kan vänta dig, och kräva, idag och imorgon.
 
Här är några tänkbara scenarion:
 
 
1. Kan jag bli hemskickad tidigare idag eller imorgon för att vi inte har några gäster?
- Du har rätt att stanna på jobbet med lön precis som vanligt. Om arbetsgivaren ändå insisterar på att stänga ska du ha lön ändå. Det är inte ditt fel att Obama är i stan.
 
2. Min arbetsplats håller stängt med hänvisning till att vi säkert inte kommer att ha så många gäster där. Ska jag få lön då iallafall?
- Självklart ska du ha fullt betalt för din ordinarie arbetstid. Obama är inte en naturkatastrof (om man bortser från att han åker hit med 700 personer, 30 flygplan, 40 bilar, 1 limousine - "the beast" och 5 helikoptrar).
 
3. Varken tågen eller bussarna går. Jag försöker planera min resa till jobbet så gott det går, men tänk om jag kommer försent. Kan jag få sparken då?
- Nej. Stan är avstängd. Vi är inga superhjältar som kan flyga till jobbet utan är hänvisade till samma resvägar som alla andra. Vilken arbetsgivare som helst borde kunna räkna ut att det kommer att innebära personalförseningar och behandla det därefter.
 
4. På mitt jobb tycker man att vi ska buga när Obama kommer. Jag känner mig inte bekväm med det. Måste jag?
- Nej. Be proud. Buga inte för nån.
 
5. Om jag måste stanna kvar på jobbet och jobba över, vad händer då?
- Då stannar du över och jobbar, men kräver givetvis övertidsersättning för varje minut du gör det.
 
6. Min arbetsgivare har frågat folk på min arbetsplats om vi kan tänka oss att jobba extra utan lön idag i och med att vi kanske får se presidenten. Vad svarar man på det?
- Aldrig i livet. Det är inte president Obama som bestämmer lönerna i Sverige (tack och lov). Det gör du, dina kamrater och arbetsmarknadens parter. Du ska givetvis ha lön.
 
7. Obama bor på min arbetsplats. I och med det säger min arbetsgivare att jag måste jag raka av skägget så säkerhetspolisen inte tror att jag är terrorist. Kan de verkligen tvinga mig att göra det?
- Självklart inte. Det är bara dumt. Och kränkande.
 
 
Problem? Hör av dig! Och ha en trevlig dag på jobbet!
Dina löner och rättigheter kan du läsa mer om på www.hrf.net.

onsdag 21 augusti 2013

"Grundtrygghet får ni betala själva"

En arbetsgivare ringde precis till vår lokalavdelning i Stockholm och ville ha en blankett för att få sluta betala FORA-försäkringarna för sina anställda.

"FORA är riktiga blodsugare", tyckte arbetsgivaren, som driver en välbesökt krog i centrala Stockholm. "Man får ju betala typ 20 000 var tredje månad för alla dom där försäkringarna. Det är inte värt det".

FORA - för er som inte vet det, är det bolag som administrerar alla försäkringar som ingår i kollektivavtalen, samt pension för anställda. Dessa försäkringar och denna pension är en stor och avgörande del i grundtryggheten på arbetsmarknaden.

Men det är klart; det kan man ju inte som enskild krögare behöva tvingas vara med och betala på.

tisdag 2 juli 2013

11 000 i månaden innan skatt betalar ingen hyra


Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, tycker föga förvånande att vi har för höga löner i branschen. I Svenska Dagbladet idag:


Men vad menar du med en låg lön? Vilken lönenivå ska de enkla jobben ha?
– Svårt att säga, men som exempel vill jag nämna att ett entréjobb skulle kunna ha yrkesintroduktionens avtal som förebild, med en ingångslön på 75 procent.

Nej Christer Ågren. En lön på typ 11 000 är inte en "lön att leva på" för en artonåring i restaurangbranschen. Och för upplysnings skull, i och med att du inte verkar tycka att vår bransch "tar sitt ansvar" i fråga om att ge unga sysselsättning: 60 procent av branschens arbetare är under 30 år.

För dig som inte är insatt i vilka lönenivåer det i praktiken är Svenskt Näringsliv vill att vi ska ha kommer här en tabell baserad på dagens lönenivåer.


Minimilön utan yrkesvana:

Kronor/månad 14 448
Kronor/timme 83,55


Ungdomslön för dig under 20 år

Fr o m 19 år
Kronor/månad 12 073
Kronor/timme 69,82

Fr o m 18 år
Kronor/månad 11 010
Kronor/timme 63,67

Fr o m 17 år
Kronor/månad 10 478
Kronor/timme 60,60


Det är inte särskilt svårt att en artonåring, med en lön på 11 010 i månaden (om hen lyckas få ett fast heltidsjobb, vilket är också skrämmande ovanligt i branschen idag) inte kommer att kunna skapa sig ett liv som alla andra. Det förstår jag att Svenskt Näringsliv inte reflekterar över så mycket. På det högkvarteret är man nog långt ifrån den lönenivån. Men gå på restaurang, det gör man säkert gärna.

lördag 29 juni 2013

VAB:ar du får du sparken

En sorglig, men tyvärr vanlig händelse i branschen:

En medlem ringde precis, förtvivlad, efter att ha blivit nekad att gå hem från jobbet för att vårda barn. Varför? Jo, för att "hur skulle det då gå med restaurangen?". Bestämde han sig för att ÄNDÅ gå behövde han aldrig komma tillbaka. Arbetsgivaren, en högst resonabel man, kunde dock tänka sig att låta medlemmen gå om barnet var akut sjukt. Om det bara var vanligt sjukt skulle medlemmen hålla käften och fortsätta jobba.

I det läget är det bra att ha ett fackförbund i ryggen.

tisdag 30 april 2013

Kampens högtidsdag

God morgon alla fackliga kamrater. Idag är det första maj - arbetarnas - vår - högtidsdag. Vi som är fackliga medlemmar kan sträcka på oss i stolthet idag. Vi gör det i demonstrationståg eller på arbetsplatsen. Men oavsett var vi är: detta är vår dag. Glöm aldrig det kamrater!

Jag skickar med ett par rader ur Internationalen, min favoritvers (den tredje). Den handlar om facklig kamp.

I sin förgudning avskyvärda,
månn´guldets kungar nånsin haft
ett annat mål än att bli närda
av proletärens arbetskraft?
Vad han skapat under nöd och vaka
utav tjuvar rånat är;
när folket kräva det tillbaka
sin egen rätt de blott begär.

Upp till kamp emot kvalen.
Siste striden det är,
ty Internationalen
till alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är,
ty Internationalen
åt alla lycka bär.

Låt de orden och solidaritet och gemenskap genomsyra denna dag. Din dag. Vår dag.

Kärlek och kamratliga hälsningar till er alla!
/Jenny Bengtsson, ordförande HRF avdelning 2

måndag 4 mars 2013

Plötsligt finns inte pengarna att höja lönerna med längre

Visita gick i slutet av 2012 ut och förklarade vilket bra år det hade varit, med både ökad omsättning och sysselsättning.
Men faktum är att 2012 varit ett mycket bra år för restaurangbranschen.
...bra år för branschen med ökad omsättning och ökad sysselsättning, säger Eva Östling Ollén.
 
Nu, bara några månader senare finns inga pengar att höja lönerna med. Visita förnekar sig inte. Det är samma sak varje avtalsrörelse. Jubla utåt. Sparka inåt.

fredag 1 mars 2013

Almosor är inte lön

Ringer man till det lokala avdelningskontoret och frågar efter sitt kollektivavtal kan man vara säker på att få svar. Vi har kollektivavtalen för hela branschen, och dessutom för alla år vi funnits. Och för de som är intresserade är det väldigt trevligt att gå igenom kollektivavtalen som våra kamrater i branschen jobbade på för nästan 100 år sedan.
Där återfinns bland annat en fråga som fortfarande gäckar branschen: frågan om dricksen. Idag är dricks inte en facklig fråga alls. Vi har kommit långt i att motverka att de arbetande i branschen ska få sin lön från välvilliga gäster istället för från sin arbetsgivare. Idag har vi minimilöner, OB- och övertidsersättningar. Det ska vi vara glada för.

Men ibland hörs susningar om varför branschens löner är låga, kopplat till just frågan om dricks. En del menar att lönerna är låga för att de ju ändå fylls ut med dricks och att det ska vara så. Att facket kanske till och med borde lägga sig i frågan om dricksen, distrubuera den lika till alla och göra den "rättvis".
Att skipa rättvisa är förstås alltid lockande. Men dricks är inte rättvisa. Dricks är gåvor, almosor, från gäster. Systemet härstammar från början av nittonhundratalet då branschens personal bara kunde förlita sig på just dessa gåvor för att överleva. Som tiggare och arbetare i kombination. Så ville arbetsgivarna ha det då.

I arkivet hittade jag branschens kollektivavtal anno 1922 som bjöd på en bra ögonblicksbild av hur systemet såg ut då:
 
Idag har vi visserligen kommit långt ifrån ett lönesystem som bygger på almosor från gäster. Men ibland är retoriken från arbetsgivare skrämmande lik den som hördes då, för nästan hundra år sedan. Lönerna är för höga. "Ni får ju dricks också".
 
Vi kämpar fortfarande hårt för att få upp våra löner. Men det är just det vi vill ha: löner. Inte almosor. Inte gåvor. Vi kräver inte lön från gästerna. Vi kräver det från arbetsgivarna, det vill säga de som tjänar pengar på vår arbetskraft.

Dessa krav är inte orimliga. Inte i någon annan bransch förväntas personalen förlita sig på almosor för att klara sig. Sjuksköterskor sträcker inte ut handen och väntar på mynt och sedlar från den sjuke, butiksbiträden förväntar sig inte att vi lägger en tjuga extra när vi handlar i affären.

Dricks är roligt och kul att ha för de som får den. Men den ska inte blandas ihop med lön. Lön är lön.





Kuriosa i ämnet från 1942: