fredag 13 juli 2012

Vård och schysta villkor inga "tillval"


Hotell- och restaurangfacket organiserar papperslösa arbetare sedan i november förra året, då kongressen beslutade att öppna för medlemskap även för denna grupp. Initiativet, motionen som gick igenom, kom från vår avdelning och drevs igenom mot förbundsstyrelsens förslag om avslag. Ur HotellRevyn, från kongressen:
- Det här är ett ställningstagande i ett samhälle som går mer och mer åt ett högerextremt håll, säger Katja Ojanne, som talade för de papperslösas medlemskap. 
Förbundsstyrelsen påpekade att det är svårt att ge ett medlemskap med fullt värde till personer som inte kan ta del av exempelvis försäkringspaketet. Att personerna i rättslig mening inte är anställda gör det också svårt att ge dem hjälp fullt ut. 
- Våra kamrater i Fastighets och Livs klarar det, de papperslösa har inga personnummer där heller, sa Jenny Bengtsson.
Att papperslösa ska äga rätt att inneha medlemskap i vår fackförening är en självklarhet. Det främjar likaprincipen i vår bransch och det sänder dessutom en signal till arbetsgivare som använder sig av papperslös arbetskraft att vi försvarar också dessas rätt.

En annan viktig del i detta är rätten till vård för papperslösa, som har debatterats länge.
Jag har tidigare skrivit om detta i bland annat HotellRevyn:
Sverige har tidigare kritiserats av FN gällande brott mot de mänskliga rättigheterna i hanteringen av papperslösas rätt till sjukvård. Kritiken är skarp men också befogad - sjukvårdens uppgift bör vara att ge vård, inte att sortera människor utifrån legal status. Fackföreningarnas uppgift bör vara att stå emot förtryck, modernt slaveri och orättvisor på arbetsmarknaden, utan att göra skillnad på människor. 
Jag hade också en insändare i Tidningen Arbetet i ämnet, efter att migrationsminister Tobias Billström kommenterat sin syn i vårdfrågan. Detta var bara ett par veckor sedan. Repliken vittnar om en människosyn som inte på något sätt hör hemma i vårt samhälle.

Vi är medlemmar i FCFP - Fackligt Center För Papperslösa och har otaliga exempel på hur papperslösa kämpar för överlevnad och uppehälle och hur dessa många gånger blir extremt utnyttjade på de arbetsplatser de befinner sig. 

För oss står det klart att varken vård eller schyst och lika behandling på arbetsplatsen är några tillval. Det är fundamentala och grundläggande rättigheter. I detta är härkomst oväsentligt. Människors lika värde är det däremot inte.